Den blåa bambukoftan

kofta 4Den här koftan påbörjade jag för två år sen. Jag kunde knappt sticka då. Jag hade aldrig gjort omslag, aldrig gjort något i närheten så här komplicerat. Men när förälskelsen slår till, då är det bara att kasta sig huvudstupa utför, i nöd och lust.

När jag hade gjort hela bakstycket och ett och ett halvt framstycke upptäckte jag att de var alldeles ojämnt stickade. Hårt och löst omvartannat. Så jag repade upp. Och la projektet på en faktisk och metaforisk hylla ett tag. Koftan har i olika omgångar legat undang(l)ömd, för att den känts övermäktig, svår, tung. För att kunna orka behöver jag hinna glömma bort hur mycket jobb som gått förlorat. Men att den någon gång skulle bli klar har jag alltid vetat. Och nu är den klar. Inte en enda maska kvar, inte en enda tråd att fästa, inte en enda knapp att sy fast. Klar.

kofta 1Att jag arbetat med den i så många omgångar har inneburit att jag fått förälska mig i den på nytt. I garnet, som är mjukt och som skiftar i blått, grönt och lila. Skiftningarna syns inte alls på bilderna dock. I mönstret, som små bågar mellan ränder.

Jag har lärt mig ofantligt mycket av den här koftan. Vad tålamod innebär. Hur det är att följa ett mönster. Hur koftor ser ut. Till den här koftan gjorde jag mina första ökningar, då i bakre maskbågen medan de numera brukar vara i tråden mellan maskor, jag gjorde mina första omslag (hål), och lärde mig hur ett återkommande mönster är strukturerat. Jag lärde mig se hur nästa varv ska se ut, att inte behöva läsa mönstret hela tiden. Det är en sak jag märker går snabbare och snabbare för varje projekt. Här är mönstret bara fyra räta varv som upprepas, så det är ju inte så många. På den här bilden syns mönstret lite tydligare:

kofta 2De två översta bilderna är så konstigt ljussatta, men på bilden nedan är färgerna så verklighetstrogna jag kunde få till dem. Där ligger koftan och blockas ut på min fina blockningsbräda (men åter till den en annan gång).

kofta 3

  • Stic­kor: 2,25 mm till resåren, 2,75 mm till resten.
  • Garn: garnet är från Etsy-butiken DyeabolicalYarns. Det består av 51 % ekologisk bomull och 49 % bambu. Jag gjorde åt knappt 300 gram.
  • Möns­ter: Summer lace cardigan för några dollar på Etsy.

4 svar på “Den blåa bambukoftan”

  1. Alltså åååh, så fint! Jag är brutalimponerad. Att du fick göra om flera gånger ger mig lite hopp också – har precis börjat traggla ordentligt med min sjal och måste antagligen repa upp ett par decimeter. Hmmmpff. Men det verkar ju vara värt det när det blir färdigt :D

    1. Åh tack! Jag är typ brutalimpad av mig själv. Det är skoj.

      Repa upp bara! Så värt det! Har nästan repat upp lika mycket som jag stickat i mina dar känns det som varje gång jag måste repa upp något. Men det är nog inte riktigt sant, men en hel del har det (o)blivit. Och som samt, ibland måste projektet få vila lite för att peppen ska hinna byggas upp igen.

      Dock beror det på garnet. Om det är luddigt så kommer det ju ludda av sig och fastna här och var och inte repas upp mjukt och smidigt. Och så är det nästan bättre att repa upp helt för att slippa försöka fånga upp maskor. Se till att när du fångar upp maskorna att varvet inte är ett med omslag, för de är omöjliga att se när du ska fånga upp dom. Bättre då att repa upp ett varv för lite och sen sticka upp ett varv baklänges.

      Och HEJA SJALEN! Summer flies väl? Vad har du för garn? Berätta allt! Är det något du inte förstår som jag kan försöka hjälpa till med eller bara fel ändå?

      1. Det är förra sjalen jag visade dig, den i slätstickning med spetskant, som strular! Har börjat med spetsmönstret, och det är där det har blivit fel. Trots att mönstervarvet innan gick jämnt ut hade jag plötsligt för få maskor nästa mönstervarv, och det är omöjligt att se var det gick snett (massa omslag osv). Så antagligen kommer jag behöva repa upp åtminstone ett par varv, men jag tänker nog repa upp all spets pga det känns som det blir snyggast att göra om den helt och hållet (mina ssk var lite darriga i början).

        Garnet är Drops Alpaca, färgen heter ”grålila” men jag tycker den är mer lavendel.Lite ångest över att repa upp eftersom det tenderar att filta ihop sig något. Men det går förhoppningsvis bra. Nästa sjal, förhoppningsvis Summer Flies, vill jag göra i ett lite ”blankare”, inte luddigt garn. Har du något tips? :D

        1. Hmmmmmm. Jag tänker att om det hade varit jag skulle det nog vara fel för att jag råkat förskjuta mönstret nån maska här och var och alltså hamnat fel på slutet. Så kolla när du stickar att mönstret du gör nu passar in i tidigare varv likadant hela varvet. Typ ”när jag gör det första omslaget är jag ovanför den ihoptagningen” eller vad det nu kan va. Låter klokt att repa upp all spets, tyvärr. Och ja usch det alpackagarnet luddar sig jättemycket. Gosigt sen att ha över axlarna (hoppas jag, då min sjal innehåller fyra såna nystan), men jobbigt att repa upp. Men bra att det inte är hur mycket som helst då!

          Har inget bra standardtips på garn nej. Prata med människan i närmaste garnbutik. ”Jag ska göra en sån här, vill ha något ungefär sånt här garn, i kanske den här eller den här färgen”. Alla butiker har ju olika utbud, och om du inte hittar något bra där så gå vidare till nästa. Eller internet. Etsy är ju magiskt, men kan ta några veckor med leveransen (läs: gå och börja spana redan nu, yay!).

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.