Klyschor, lekar, lögner

Det här är ett inlägg som handlar om värdeord, deras eventuella innehåll och hur de används för att upprätthålla vissa typer av lögner.

Alla organisationer ska numera ha (oftast) tre värdeord. De ska fungera både externt och internt: som reklam och som uppfostran. Catharina Nyström Höög skriver: ”I så måtto liknar värdegrunderna marknadsföringstexter, men de kan också betraktas som styrinstrument.” Och i sammanfattningen av Carin Leibring Svedjedals uppsats står det om myndigheters värdeord: ”De främst önskade värderingarna är att myndigheterna och deras medarbetare ska vara kompetenta, inkluderande, pålitliga och serviceinriktade.” Många verkar alltså ha ungefär samma mål.

Klyschor

Än har jag inte läst en tillfredställande definition av vad en klyscha är, men å andra sidan har jag givit upp på tillfredsställande definitioner av det mesta. Kanske kan det vara givande att tala om klyschor i termer av intension och extension.

Inom semantiken finns prototypteorin. Den har som alla teorier sina förtjänster och brister, men är värd att ibland begrunda. Den handlar om att om jag ber dig tänka på en fågel kommer du troligtvis tänka på en ganska typisk fågel. Fågeln flyger, har två ben, lägger ägg, har ett distinkt läte och så vidare. Denna betydelse är antagligen ganska allmän och gemensam. Sen frågar jag om en fågel som inte uppfyller ett av de där kraven inte är en fågel, och då svarar du att jo det är den. Där har vi en kärna och en periferi.

Kärnbetydelsen är egentligen inte speciellt specifik, och fågel innehåller både kärna och periferi. Alla tänkbara fåglar. Detta är intensionen.

Extensionen är den faktiska specifika fågeln. Den är mer konkret och innehåller bara sig själv och inte alla andra fåglar (även när den diskursivt står i relation till dem).

Relationen mellan intension och extension är väldigt snål: du kan bara få det ena i stor mängd. Vi kan ha en stor intension som rymmer mycket, men då har vi en liten extension och vet väldigt lite om hur sakerna uppenbarar sig i verkligheten. Vi kan ha en stor extension, men då vet vi inget om resterande i intensionen.

När det gäller organisationer så består de av en stor mängd konkreta praktiker. Dessa abstraheras till värdeord, vars intension är stor. Men en stor intension säger väldigt lite om de specifika praktikerna hos den specifika organisationen. Där kanske vi har en klyscha.

En värdeordslek

Jag brukar roa mig med en lek. Om leken hade ett namn kanske det skulle heta ”gissa organisationen”. Den har två delar.

Del 1

Här har jag sammanställt några värdeord från organisationer för er att para ihop. Ni kan skriva av dem och låta folk leka på fest kanske.

A. Mänsklig, pålitlig, långsiktig, utvecklande
B. Utveckling, ansvar, effektivitet, tydlighet
C. Delaktighet, trygghet, tilltro
D. Engagerad, utforskande, inkluderande, gränsöverskridande, stärkande
E. Professionella, engagerade, personliga
F. Engagemang, enkelhet, trygghet
G. Äkta, välkomnande, engagerande, nyfikna
H. Kvalitet, kunskap

  1. Museum
  2. Industriell tillverkning
  3. Mindre kommun
  4. Hyresgästföretag
  5. Advokatbyrå
  6. Omsorgsföretag
  7. Myndighet inom området infrastruktur
  8. Förskola

Del 2

Nästa steg är att hitta par som absolut inte går. Lycka till.

Lögner

Nästa sak jag vill beröra är lögner. Det är egentligen något ganska annorlunda, men relaterat. Häng med här.

Folk just nu pratar väldigt mycket om lögner. Vi lär leva i ett post-sanningssamhälle. Det låter ju fruktansvärt. Sanningen spelar ingen roll längre! Usch. Att det ligger till så bevisas – om jag förstått det rätt – främst genom att politiker trots att de ljuger vinner röster. När har väl politiker inte ljugit kan jag undra. Främsta exemplet verkar vara Trump vs Clinton. Många faktagranskade deras uttalanden och kom fram till att Trump ljög oftare än Clinton, vid sidan av andra hemska beteenden förstås.

Jag tänker ofta på en text av Kajsa Ekis Ekman som skrevs för ett tag sen när det var mycket prat om att flyktingar som kommer hit inte borde få komma hit för att de inte delar det som kallades svenska värderingar: ”Plötsligt är vårt samhälle fixerat vid värderingar”.

På skolverkets hemsida står att de [värderingarna] ”ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på”. Och här kommer vi till problemets kärna. Detta är ju inte sant! Det är totalt hyckleri! I resten av samhället gäller något helt annat. Där råder marknadens lag och där är människor inte alls lika mycket värda.

Så när en lögnaktig politiker säger något som bryter mot föreställningen om det goda demokratiska samhället svarar den ärliga med att säga att vi är det goda demokratiska samhället. Men det stämmer ju inte. Det är det rasisterna sett igenom, det är det kommunisterna sett igenom. Lögnerna. För alla är inte lika mycket värda, och blir inte det för att vi upprepar vackra fraser. Skillnaden är att de första inte vill att alla ska vara lika mycket värda och är rädda att det eventuellt kommer bli så, medan de senare vill att det ska vara så men inte tror att det kommer bli så under rådande system.

Ekis Ekman avslutar sin text: ”Men tänk om vi bestämde oss för att verkligen tillämpa den [värdegrunden] på riktigt – i hela samhället?” Ja då skulle ju saker vara väldigt annorlunda.

Jaha?

Jo, så vi har massa abstrakta värdeord som egentligen går att applicera på allt eller inget. Vi har massa organisationer som vill framställa sig som bra men naturligtvis mest vill göra det de ska: företagen vill tjäna pengar och myndigheterna vill inte uppluckras av antidemokratiska personer i personalkåren.

Värdeorden skapar inget nytt utan är bara en (desperat?) fortsättning på de vanliga lögnerna. Värdeorden hjälper inte.


Facit

A–4
B–7
C–8
D–1
E–6
F–5
G–3
H–2