Att lära sig sticka

Jag har det stora nöjet att lära någon sticka. Här tänkte jag berätta hur vi har resonerat, kring vilken ordning saker bör göras, vad som fungerar bra och kanske mindre bra.

Det första projektet är det klassiska nybörjarprojektet en rätstickad halsduk. Efter det följer lovikkavantar, som efterföljs av de av många fruktade strumporna. Sist görs en hel tröja.

Målet

Först gäller det väl att bestämma målet. Målet i det här fallet är att ”kunna sticka”. Målet skulle för någon annan kunna vara ”en halsduk”. Då behövs inte lika mycket kunskap.

Tekniker

Att kunna sticka betyder att stickaren kan utföra en rad grundtekniker. Det här är min sammanställning av vanliga tekniker som tillsammans bildar en bred kompetens.

  • lägga upp (cast on)
  • räta (knit stitch)
  • aviga (purl stitch)
  • ökningar (increases)
    • vänsterlutande & högerlutande mellan två maskor
    • i främre och bakre maskbågen
    • omslag (yarn over)
  • minskningar (decreases)
    • sticka två tillsammans (högerlutande) (k2tog)
    • sticka två tillsammans (vänsterlutande) (jag föredrar ssk-tekniken)
  • förstå grundläggande spets (lace)
  • förstå grundläggande flätor (cables)
  • maska av (cast off)
  • fästa trådar (weave in ends)
  • bekantskap med att läsa beskrivningar

Dessutom bör stickaren vara såpass van att stickfastheten är hyfsat konstant – alltså att stickaren stickar lika hårt/löst hela tiden, så att alla delarna blir i konsekventa storlekar. Detta är en grundförutsättning för att kunna sticka plagg där passform och storlek är viktigt.

Med dessa kunskaper går det att läsa mönster och göra i princip vad som helst: halsdukar, sjalar, strumpor, mössor, tröjor, vantar. Men allt ska väl inte ske samtidigt.


1. Halsduk

Vi börjar med en rätstickad halsduk. Halsduken är ett vanligt plagg att börja med, och också kritiserad. Jag föreslog lite olika alternativ, och har rekommenderat resårstickade halsdukar till folk förr. Men i det här fallet var motivationen styrande: nybörjarstickaren ville ha en rätstickad mörkröd halsduk, för att ersätta en för länge sedan borttappad sådan.

låt motivationen vara med och avgöra vad som ska stickas.

Jag rekommenderar att någon som är van vid stickning är i närheten. I vårt fall behövdes bekräftelse på att maskor inte hade tappats, hjälp att fånga upp dom när de väl tappades och dylikt.

Glosa: rätstickning/rätsticka

Rätstickning är det utseende tyg får när det stickas fram och tillbaka med räta maskor. Alltså: räta räta räta varvet ut – vänd – räta räta räta varvet ut – vänd och upprepa. Varannat varv kommer se rätt ut och vartannat avigt. På bilden i randigt:

IMG_6943

De tekniker som används för en rätstickad halsduk

  • lägga upp
  • räta maskor
  • byta garn
  • avmaska
  • fästa trådar

Fördelar med en rätstickad halsduk

  • Det går snabbt (använd tjockt garn) vilket gör stickaren motiverad att fortsätta.
  • Det är ett användbart plagg.
  • Stickfastheten övas upp (främsta skälet anser jag).

Nackdelar med en rätstickad halsduk

  • Stickaren kan bara göra räta, vilket skapar ett stort hopp till nästan alla andra projekt.
  • En rätstickad halsduk kan anses vara en gnutta otjusig, även om rätstickat på senare tid blivit trendigt.

Mönster för en rätstickad halsduk

  1. Lägg upp 26 maskor.
  2. Sticka räta fram och tillbaka.
  3. Byt nystan när det nuvarande tar slut genom att bara ta det nya garnet och låtsas som inget, knyt alltså inte.
  4. Maska av med fördröjd avmaskning.
  5. Fäst trådarna (läs under rubriken garter stitch).

2. Lovikkavantar

Nästa projekt var ett par lovikkavantar. Stickaren bedömdes ha tillräckligt konsekvent stickfasthet för att göra plagg som ska sitta runt kroppen. Dock visade sig rundstickningen oroa stickaren, som i rädsla för att maskorna skulle glida av stickade alldeles för hårt. Det repades upp och gjordes om.

Repa hellre upp än ha illasittande plagg. Ull töjs en del men inte oändligt.

Glosa: rundstickning

Rundstickning innebär att stickaren har fyra stickor som bildar en ring och stickar plagget runt dessa med en femte (istället för att använda två stickor och sticka fram och tillbaka). I början kan det vara lite klurigt att få plats med alla stickor och fingrar. Mössor, strumpor, vantar och en del ströjor stickas runt.

Tekniker som används för lovikkavantar

Utöver de mer generella teknikerna används också specifika tekniker för (lovikka)vantar: tummen och uppviket runt handleden.

Gamla tekniker

  • lägga upp
  • räta
  • fästa trådar

Nya tekniker

  • rundstickning
  • aviga
  • minskningar till både höger och vänster
  • läsa mönster

Fördelar med ett par lovikkavantar

  • Det går snabbt då det är tjockt garn och få maskor på ett varv.
  • Klassiskt plagg, så stickaren får delta i traditioner.
  • Nya tekniker.
  • Användbart plagg.
  • Går att anpassa i färgval efter smak.

Lovikkagarn i rött och gult

Nackdelar med ett par lovikkavantar

  • Garnet är strävt och svårt att hantera.

Gör dina egna lovikkavantar


3. Raggsockor

Strumpor är en stapelvara under kalla vintrar, och att göra egna är en vanlig sysselsättning för stickare. Därför ingår strumpor i basrepertoaren – enligt mig. Många kompetenta stickare har påbörjat strumpor och sen fastnat vid hälen, för att aldrig vilja sticka igen. Därför kan det vara bra att systematiskt med sällskap få lära sig sticka strumpor. Här är det också viktigt att stickaren lär sig tyda mönster. Jag har träffat många som kan sticka aviga och räta men är fast beslutna att aldrig lära sig läsa mönster, samtidigt som de beklagar sig över att de inte kan göra så många olika plagg.

Tekniker som används för raggsockor

Gamla

  • lägga upp
  • rundstickning
  • räta
  • aviga
  • minskningar (höger- och vänsterlutande)
  • fästa trådar
  • mönsterläsning

Nya

  • hälen med det det innebär: flärp, vändningen, uppplockningen
  • resår listar jag som ny, trots att det bara är kombination av räta och aviga. Det nya gäller att se var dom ska vara och byta mellan dom snabbt.

Fördelar med raggsockor

  • Användbart plagg.
  • Går ganska snabbt.
  • Nya tekniker runt hälen.

Nackdelar med raggsockor

  • Mönstren är ofta inte anpassade för nybörjare, så det blir ganska mycket till att kolla upp instruktionsvideor.
  • Kan vara enformig stickning.

Gör dina egna raggsockor

  • Stickor: runt 4,0 mm strumpstickor
  • Garn: Använd garn som heter raggsocksgarn eller dylikt. Det bör vara en blandning av ull och syntet för bättre hållbarhet. Per 100 gram bör det vara ungefär 200 meter. Köp 200 gram för sockor till vuxnas fötter. Välj enfärgat eller flerfärgat.
  • Mönster: Till exempel från Järbo.

4. Tröja

Tröjan är ofta det stora, hisnande plagget för nybörjarstickare. En tröja behöver dock inte vara så stor. En raglantröja i tjockt garn och hög midja är väldigt smidigt att göra. Men här uppmuntrar jag nybörjarstickaren (som vid det här laget inte är så ny längre!) att hitta ett mönster på en trevlig tröja och inte låta sig avskräckas av något. Det är ju bara att repa upp. Min första tröja fick jag repa upp nästan hela på, eftersom vissa delar var löst stickade och andra fast. Som sagt, det är viktigt med stickfasthet.

The Jan Sweater

IMG_7733

Jag köpte ju en hel bok för att få mönstret för roströjan. Det är ju väldigt dyrt för ett mönster. Så då fick jag väl sticka fler ur den boken!

IMG_7443

The Jan Sweater är egentligen ganska enkel, när jag väl fick ihop hur omslagen skulle placeras. Däremot repade jag upp mycket ändå under projektets gång. Jag gjorde som det stod, men då blev den alldeles för lång och bylsig. Så då repade jag upp den till armhålan och sen en decimeter till, plockade upp och stickade armhåla där istället. Då blev den kort och söt och passar mina höga kjolar.

Originalet är nog lite längre än vad min är:

Ur boken A Stitch in Time
Ur boken A Stitch in Time

Så här såg jag ut när jag höll föredrag på Pride House med fyra vänner i augusti:IMG_7739

Bröllopsvantar

Bild på ett par röda och ett par gula lovikkavantar.Två vänner gifte sig med varandra. I present fick dom något jag hoppas fungerar som deras kärlek: värmande, tåliga, något gammeldagsa, färgrika, matchande.

Kryssen är gjorda av halva den andra vantens garn, alltså två av fyra trådar.

IMG_8039

Bild på paketet. Det är en ljusturkos låda med vita spetsband runt, en gul rosett och ett kort med blomster i vas på.

Regnbågssjalen

DSC_0041

Det här är min regnbågssjal.

DSC_0046

Den är rätstickad, med ränder som är breda i ena kanten och smala i andra. Jag tycker att det är asymmetrin som gör den så fin och bra, att den inte bara är vanligt randig, men vet också människor som tycker det är irriterande.

DSC_0044

Den är stickad i blandbomullsgarn och jag hade den nästan hela förra sommaren, förutom när det var trettio grader varmt. Men först nu hamnar den på bloggen.

DSC_0047

Att rätsticka såpass mycket var ganska oändligt tråkigt. Ibland skönt, ibland tråkigt. Att få byta till nästa färg, eller bara göra dom vändningar som gör sjalen asymmetrisk var till sist något att se fram emot med oerhörd längtan.

Förutom att originalmönstret förespråkar två färger så följde jag mönstret. Jag använde alltså två vita nystan, och 12 färgade i olika färger. Det finns fina garner som skiftar som en regnbåge jag sett andra använda, men dom garnerna är oftast i ull som jag inte ville använda till det här projektet. Sen gillar jag att övergångarna inte är så mjuka mellan färgerna också.

  • Stickor: 4,0 mm
  • Garn: Hjertegarn Blend i blandade färger.
  • Mönster: Stripe study shawl för några tior på Ravelry

Must have cardigan i Marks & Kattens Safari Brilliant

DSC_0021

Jag fick massa blått garn av min mormors vän – en sådan lycka! Vad det skulle bli av det tog ett tag att fundera ut, med efter min Surely kände jag att jag nog ville göra en mer klassisk (vad nu det betyder) flättröja.

DSC_0017

Mönstret heter Must have cardigan, ett namn som förpliktigar till mer än det lever upp till skulle jag säga. Det är en trevlig flätad tröja, men det är ju inte den bästa nånsin kanske. Det är flätor framtill, på ärmarna och på ryggen.

I orignalmönstret korsas flätorna åt samma håll, men jag ville att dom skulle peka ”inåt” båda två istället, och att de på ärmarna skulle peka ”framåt”, in mot magen. Tyvärr fäste jag ärmarna på fel håll så de istället pekar bakåt, men jag tror inte det gör så stor skillnad.

DSC_0030

Mönstret består av tre typer av flätor och en del mossstickning, förutom de aviga jämte flätorna då. Jag tycker flätstickning är skönt på det viset att mönstret hela tiden sker i så tydliga kolumner, och en vet precis hur många maskor som ska vara i varje kolumn. De stora flätorna flyttas vartannat varv och de små var fjärde – samma var fjärde, så det är lätt att hålla reda på.

DSC_0036Jag rundstickade min tröja, både kroppen och ärmarna, och gjorde den inte till en kofta, utan la till en liten fläta i mitten istället.

DSC_0055

Jag tror att ena axeln råkade bli några varv längre än den andra, då den mäts i centimeter vilket kan göra det lite svårmätt ibland. Jag försökte räkna antal flätrapporter men tappade nog bort mig. Koftan hänger nämligen en gnutta snett på kroppen, men å andra sidan så står jag väl sällan exakt rakt heller. På bilden här ovan ligger ju koftan dessutom snett, men bilden blev i alla fall skarp.

DSC_0058

Den tunna flätan i mitten påminner i sitt utseende jättemycket om de jag gjorde till mina Bonbon mittens, men de gjordes på olika sätt enligt mönstren. Det var förvirrande för jag råkade sticka på dom projekten parallellt.

DSC_0060

  • Stickor: 4,0 mm.
  • Garn: Marks & Kattens Safari Brilliant i färgen #850. 12 nystan gick åt (á 50 gram)
  • Mönster: Must have cardigan av Patons, gratis.

Sex stycken stickade julgranskulor

IMG_4358

Ofta, runt midnatt, får jag för mig att sticka något nytt. Nåt litet projekt, något smidigt, typ en julgranskula kanske.

Men jag upptäckte snart att jag var tvungen att fylla kulorna med något, och alltså inte kunde göra färdigt den kvällen.IMG_4327

Det verkar finnas lite olika skolor gällande vad de helst ska fyllas med, men jag köpte fyllingskulor via Ebay, i sån där typ frigolit.

IMG_3671

Det blev sex stycken kulor, det här året. Två röda, två gröna och två gråa. Jag följde ett mönster av General Hogbuffer, som fungerade bra. Den ena gråa är dock från en bok, men det var lite olika tekniker i boken jämfört med mitt mönster så ökningarna och minskningarna blev nog inte lika fint ordnade på den.

IMG_3825

Det går rätt snabbt och smidigt att sticka en kula, förutsatt att det inte är alltför avancerad mönsterstickning. Svårast är i början, när åtta maskor ska stickas runt utan att vridas.IMG_3674

Jag använde diverse restgarner, alla i ungefärlig tjocklek 400 meter per 100 gram. Men samma utseende har de olika garnerna inte, men det gör inte så mycket. Det känns oerhört roligt på nåt vis att faktiskt ha restgarner som kan bli såna här små projekt, även om restgarner också kan va rätt jobbigt att ha liggande på samvetet.

Jag ångade inte mina, som rekommenderades, nån måtta fåre la va. Men jag fäste faktiskt trådarna.

IMG_3673

Jag hängde en hel del med min älskade Tussenusse i december. Han gillade också stickningarna.

  • IMG_4288Stickor: 3,5 mm. Mönstret rekommenderar 2,5 mm, men för mina första passade 3,5 betydligt bättre. De sista kulorna jag gjorde blev dock obegripligt nog lite för stora, så jag borde kanske ha gått ner i storlek. Det KAN ju ärligt va så att jag förivrrat ihop och använt olika storlekar.
  • Garn: Vitt garn som blev över från den här tröjan. Grått garn som blev över från de här strumporna. Grönt och rött som blev över från de här vantarna.
  • Mönster: Balls up av General Hogbuffer, gratis på Ravelry.

Ett hyllningstal till stickning

Bild från Ravelry med överblick över en del av mina stickprojekt

Inläst hyllningstal (för er som redan gillar eller vill börja gilla min röst):
Hyllningstal i skrift för er som gillar skrift:

Att sticka är att skapa. Att skapa kläder i en värld där kläder ska slängas efter en användning, inte mödosamt växa fram millimeter för millimeter, månad efter månad, ärvas efter min död.

Att sticka är att skapa. Att skapa paus: nu sitter jag här och det här får ta den tid det tar. Allt måste inte gå snabbt, vara över, hej kyss pang boom hejdå.

Att sticka är att skapa. Att skapa något för just mig, eller en gåva till just dig: jag ger dig min tid, min frustration, min glädje, och några av mina hårstrån som ofrånkomligen alltid stickas in i tyget.

Att sticka är att skapa. Att skapa fokus från omvärlden, så koncentrerad att jag gör miner med min tunga, så att den dan därpå nästan är svullen av att ha blivit tryckt mot mina tänder. Att glömma bort den där jävla tjejen, smärtan, eller som för andra, att glömma bort röksuget. Att vara engagerad i något taktilt, konkret, efter timmar av abstrakt tänkande på olika språkvetenskapliga teorier.

Att sticka är att skapa. Att skapa medan något annat egentligen sker, att låta händerna göra medan läraren pratar om något annat. Att inte bara åka buss utan att göra en strumpa.

Att sticka är att skapa. Att skapa en relation från mig och tillbaka genom historien. Vem gjorde den första aviga maskan? När tvinnades det första garnet? Vem skrev det första tröjmönstret? Alla dessa otaliga, tålmodiga människor före mig som utvecklat, misslyckats, skapat och njutit. Som skapat för att överleva, vars arv jag nu kan hitta. Att sitta med i de rum där handarbete skett, där någon berättat om sitt liv, där relationer har skapats. Det är att skapa relationer med vänner över stickning, att se någon känna känslan för första gången av att jag har gjort tyg.

Att sticka är att skapa. Det är att skapa tålamod inom mig själv, att utforska mina förmågor att koncentrera mig, variera mig. Det är förströelse och allvar. Det är njutning och frustration. Det är räträträträt varv på varv när jag behöver lugn. Det är rät avig omslag vänsterlutande hoptagning avig rät när jag behöver fly.

Att sticka är att skapa. Det är inte nödvändigt att sticka, nästintill onödigt. Förslösad energi, kvinnokraft. Och just därför. För att undslippa att allt ska va så jävla effektivt.

Att sticka är att skapa rum utanför arbetslinjen, utanför patriarkatet där allt kvinnor gör är fel, det är att skapa något för vår egen skull, på de villkor arbetet kräver men som inte kräver av oss att vi ska slita ut oss för att få det gjort.

För att det är skönt att skapa.

Bonbons i Hjertegarn Blend bamboo

DSC_0002

Jag hade nästan ett helt 50-gramsnystan i ett fantastiskt rosa mjukt garn som förstås behövde bli något. Egentligen är jag inte så förtjust i handledsvärmare eller torgvantar, jag har fått för mig att de ser märkliga ut och är det inte bättre med ordentliga vantar och det är ju om fingrarna och inte handlederna det blir kallt. Men så fick jag massa romantiska idéer om att ha dom på mig i skolan när det blev kallt. Sen att jag knappt har seminarier nu när det väl är kallt är en annan femma. Nåja.DSC_0001

De har egentligen ingen form. Det är lika många maskor över hela, så det är en korv med en tumme. De ser bättre ut på.

DSC_0005Handflatssidan är bara fortsättning på resåren, istället för ”flätor”. Det är ändå nåt visst med tätt stickat i tunt garn.

Fördel med torgvantar är att en omedelbart blir världens mysigaste person:
Bild 2014-11-19 kl. 12.27

  • Garn: Hjertegarn Blend bamboo i 70 % babu och 30 % bomull, i färgen #4657.
  • Stickor: 2,75 mm vilket är långt ifrån de 3,75 som mönstret rekommenderade.
  • Mönster: Bonbons av Susanna IC, gratis på Ravelry.

Strumpor med lyft resår i Lang Jowoll Magic Dégradé

DSC_0002

Strumpor. Den här gången ett par enkla i vackert skiftande garn.

DSC_0007Dom är resårstickade såhär:

  1. *k3, p1*
  2. *k1, sl1, k1, p1*

Stickad med ”vanlig”? hälflärp, och lyfta maskor på hälen och undersidan.

DSC_0004

Mest är det ju garnet som är vackert. På ena strumpan hade jag tur och fick mjuka övergångar efter hälen på ovansidan.

  • Stickor: 2,75 mm
  • Garn: Lang Jawoll Magic Dégradé i färgen #850060. Det gick åt 95 gram till två strumpor.

Ullmässan, förlåt jag menar Syfestivalen höst 2014

DSC_0009

Jag var på Syfestivalen i helgen (25 oktober), när den var i Älvsjö i Stockholm. Självklart var jag pepp, och jag mindes det som att det skulle finnas mycket garn där (den heter ju inte garn-festivalen, så det hade ju kunnat vara minimalt med garn). Men nej, jag känner att jag är besviken.

För det första kostade det 130 kronor att gå in. Jag tänkte att det kostar nog 70, vilket väl inte är roligt men funkar. För 130 kronor kan det bli ganska mycket strumpgarn.

För det andra, och mer allvarligare var utbudet väldigt enkelspårigt: ull. Ull ull ull. Det går att göra garn på allt möjligt spännande: bambu, soja, viskos, silke, banan. Det finns en vilja att testa nya material, upplever jag det som. Ull är klassiskt, höstigt kanske. Ull är också vackert, och går att färga på olika sätt. Många av de tekniker vi använder oss av när vi stickar har väl skapats med ull, vilket gör att ull ofta lämpar sig bättre än andra material. Men det går att göra mycket roligt med bomull också, och bambu är jag mycket förtjust i. Jag hade trott att detta skulle finnas där, men istället var det den ena ullblandingen efter den andra. Grova tweeder och lena silkesmerinoblandningar. Men jag tål verkligen inte ull, och för den som känner att det går att göra kläder utan att involvera djur, nä, det finns väldigt lite att hämta på Syfestivalen för oss.

Jag använder ull till strumpor, och köpte ett nystan Jawoll Magic Dégradé till mig själv, och det till höger är till min vän som ville ha ett rosalila strumpgarn. Linea-garnet är tre trådar lin och en tråd bomull, och ska nog bli en sjal. Ingen shoppinglycka direkt.

Ansvaret ligger väl delvis på utställarna, att ta med ett brett sortiment. Och delvis på arrangörerna att ha koll på att det inte blir för enkelspårigt. Om nu målet är att det ska finnas ett brett inspirerande utbud för personer som inte älskar ull. Det kanske det inte är.